jenniferjohansson

17:13

Min påsk firades i Arvika med världens bästa människa och världens bästa människas mamma + hund och katt. Det var så jävla fint. 

Katten störde mig i mitt frukostfixande. Åt dessutom av mina flingor.

Världens bästa människa + världens bästa hund.

Jag + världens bästa hund. 

En dag var vi på utflykt och han tog med mig till ett väldigt blött ställe. Blev lite bråk för jag tål inte att ha blöta fötter, men efter att han bar mig genom det värsta så var allting superbra igen. 

Men nu har vi sagt hejdå för elva himla dagar. Saknar honom så fruktansvärt mycket redan. 

herrå

Nu är Ä N T L I G E N läsperiod tre över. Har gjort tre tentor och vet faktiskt inte hur någon av dom gick, får bära eller brista. Nu vinkar jag hejdå Luleå och säger Heeeej Arvika över påsken. Ska bli så himla himla skönt att åka iväg utan att tänka på plugg ens en sekund!

glimtar från vardagen

Tentap drar igång nu igen och jag begraver mig lite i gamla minnen och ljusare tider för att glömma bort att jag måste plugga. Kommer ju såklart plugga, men ibland behöver man bara ligga i sängen hela förmiddagen för ett sen pallra sig till skolan för att bara göra ett tal. 

Men nu är det mars! Och om fyra dagar fyller jag tjugo! Har fortfarande lite beslutsångest över vad jag ska köpa på Systemet, men börjar känna en åldersnoja komma krypande, liksom; vad gammal jag börjar bli. Varför ser jag inte ut som tjugo utan fortfarande som femton? 

Mars betyder ju vårmånad. Eller ah, så gott som. Snön ligger kvar i princip hela mars, men man känner solen värma igen. Finns ingen bättre känsla nästan.

Man kan klä sig lite vårigare = behöver inte gå runt i dubbla tjocka tröjor men ändå frysa.

Kolla, kan till och med ha uppvikta byxben!!

Här är jag en morgon då jag av misstag råkade ta upp mobilkameran när jag bara skulle kolla mobilen på morgonen. Hej hej nyvakna mig.

Ibland så tickar dock minusgraderna ner och då är det bra att katakomberna finns under skolan som gör så en inte fryser ihjäl. 

Första riktiga vårdagen bestämde jag mig för att gå från skolan till Oscar. Tog väl ungefär tjugo minuter, var så himla less på att gå sista fem minuterna haha..

Vi har även hunnit äta på Pastabacken, bara för att vi kunde. Och nu har vi varit tillsammans i nio hela månader. 

Har en jätterolig tid framför mig, ska nämligen phösa i höst!! Phösa innebär att ta hand om dom nya som kommer till universitetet, jag kommer phösa civilingenjör maskin med fem andra bra människor. Ser jättemycket fram emot det och kommer verkligen bli superduperroligt! På bilden iaf, så håller jag på att fixa med min mundering som jag kommer ha under phösartiden, nämligen en overall, med handsydda märken på. Skulle ha lärt mig bättre att sy när jag gick i syslöjd i åttan..

Ännu en vårdag (supervårig! SVETTADES!!!(!)) när jag, Oscar och Jocke gick ut på isen och sprang runt lite sådär som en gör när en får lyckokänslor och känner solens värme efter sisådär fem månader av mörker.

Heido! Wish me luck on the tentaperiod.

 

detta

BOKREA!! Åkte iväg klockan åtta på onsdags morgon tillsammans med Oscar för att titta på årets bokrea, man fick ju nämligen fyra reaböcker för tre när man handlade innan tio!!! Så såklart, den boknörd jag är, skulle vara på plats där så jag hann känna och klämma på alla böcker och köpa innan tio. Jag hann och kom hem fem böcker rikare. 

Dessa är:
Etthundra mil - Jojo Moyes
Himlakroppar - Eleanor Catton
Den färglöse herr Tazaki - Haruki Murakami
Ett liv för lite - Kristofer Ahlström 
Jag heter inte Miriam - Majgull Axelsson

Åh, vill bara vända dessa blad och slukas i dessa ord och sidor, men jag måste istället börja tentaplugga till läsperiodens tentor (vilket är tre stycken!!). 

mitt humör under åtta timmar

En fin liten gif hur mitt humör ändras från kl 8.00 till 16.00 under en dag. 

allt jag inte minns - jonas hassen khemiri

Kan innehålla spår av spoilers. 

En författare vill skriva en roman. Och blir intresserad över fallet Samuel. Han som helst plötsligt försvann. Laide var flickvännen, den som han alltid skulle hålla ihop med. Vandad var pojken som alltid fanns för honom, men som aldrig betalade för något. Författaren vill få fram sanningen, vad hände egentligen?

Läsaren hoppar in i handlingen på en gång, får knappt veta något och får lista ut allting själv allt eftersom boken går framåt. Vilka personer som är vilka, vad som hände och analysera själv vad varje ord betydde. Språket träffar rakt i hjärtat och man blir kär i varenda människa i boken. Ibland vet man inte vem det handlar om. Men allt handlar i slutändan om Samuel.

Alla människor i boken har något som är trasigt, ungefär som dagens samhälle, men gömmer det. Bakom stängda fasader och dörrar. Ingen kommer liksom in. Alla går runt med fasader och hoppas och hoppas inte att någon ska kunna spränga den.

Det är en bok om lycka, olycka, svårigheterna att få jobb och få det att hålla ekonomiskt, känslan av att tappa fotfästet, kärlek, svek och vänskap. Det är en bok om dagens ungdomar. Dagens vi. Det är en bok man aldrig glömmer. 

Det är en bok på 331 sidor som aldrig kommer lämna ditt hjärta. 
Betyg: 

tips på bra pluggmusik

Jag vet att det är många som fastnat för att lyssna på klassisk och instrumentala låtar när de pluggar, men av någon anledning klarar jag inte av det. Jag måste ha upptempo låtar med texter jag halvt känner ingen eller inte alls känner igen. Ibland även låtar som t.ex. "Hello" som man kan texten till, då brukar jag sitta och sjunga med i låten samtidigt som min hjärna bearbetar mattetalet. 

Här är några listor (spotifys egna för är för lat för att göra själv) som jag brukar lyssna på när jag pluggar, enjoy;

 

 

Pluggar ju såklart även till min egna lista; 

Den är min lilla bebis <3 

väderomslag deluxe

Vädret just nu (oj vilket intressant ämne..) är väldigt roligt just nu. Ena dagen är det minus tjugofem grader och vindstilla, för att nästa dag vara två plusgrader med massor av slask och världens blåst och för att tredje dagen snöa så himla mycket att man knappt ser något. Det är aldrig något mellanläge.

Anledningen egentligen till att jag skriver detta är ju för att visa upp mina senaste finaste instagrambilder.

En dag då det kom massa massa snö och jag och Oscar höll på att bli instängda. 

En dag då all snö smälte när det kom snöblandat regn.

Så bjutifål

morgon i jenin - Susan Abulhawa

Kan innehålla spår av spoilers. 

Boken utspelar sig i Palestina under 1940-talet för det mesta. Staten Israel tar över byn Ein Hod som är huvudkaraktärernas hem medan de tvingas fly till ett flyktingläger i Jenin. En son kidnappas i kaoset av en judisk soldat som tar barnet till sin hustru som är svårt traumatiserad efter att ha överlevt förintelsen, som går med i kriget och slåss mot sin egna ovetandes. Familjer splittras, krig pågår, bomber ramlar ner och deras trygghet i ett hemland försvinner. Människorna vet inte ens om dom kommer överleva morgondagen. Hur en lämnar Jenin och sin familj för att utbilda sig i USA. Hur en återvänder till en stad där inget är sig likt. Hur en går med i motståndsrörelser för att hopplösheten och aggressiviteten måste få utlopp. 

Språket träffar rakt i hjärtat med varje mening. Har aldrig i mitt liv blivit så rofylld, skräckslagen och gråtfärdig av en bok.

I allt det onda så har även Susan Abulhawa fått med kärlek. Det är så starkt att människorna som drabbats av detta faktiskt fortfarande har kvar hoppet om kärleken. 

Döden är alltid nära och ett snedsteg kan förändra hela ens liv. Jag inser om och om igen att jag är så priviligerad som föddes i Sverige, men även att vi människor verkligen är dumma i huvudet. Hur vi i västvärlden kunde tillåta staten Israel att bara klampa in och ta över palestiniernas hemland och behandla de så himla dåligt, under och efter andra världskriget, när deras folkslag precis varit med om något fullkomligt oförstående och hemskt. Finns ingen medmänsklighet? Och att ingen gör något åt det nu heller. Just i detta nu som du läser detta är det säkerligen en bomb som spränger någons hem.

Vissa klarar inte kärleken, går in i sig själva och är ett tomt skal. Medan vissa blommar ut och verkligen orkar känna något. Människan är stark.

Och hur en utbildning kan betyda allting. Hur man ställer upp för familjen, lämnar allting, åker till ett land där man inte vet något, inte kan språket och skaffar sig en utbildning, för att senare försöka få över hela familjen till landet. 

Jag kan inget annat än att säga LÄS DEN!!!!

Det är 383 sidor av en fiktion berättelse om en sanning vars konflikt förstört för så många människor.
Det är en bok om dåtiden. En bok om nutiden. Och en bok om framtiden, med tanke på vart världen är på väg.
Och så självklart får den betyget: